torsdag 1 juli 2010

Det är skönt...

Under en cykeltur igår, på väg till affären, lyckades jag pricka in gårdagens regnväder. Ett härligt strilande varmt sommarregn, och åh vad jag njöt! (För övrigt precis ett sånt regn som gör att abborrarna nappar, det lärde min far mig).

Hade jag varit ung hade jag vägrat gå in i en affär med drypande blött hår, och en allmän wet-T-shirt-look. Jag hade cyklat hem igen, bytt kläder och blåst håret, rädd att möta någon som skulle kunna tänkas skratta åt mig.

Idag bryr jag mig inte. Inte det minsta. Spelar ingen roll vem jag möter. Dessutom så har den trevlige pojken i affären nu under åren sett mig i alla möjliga skepnader. Jag har kommit in i affären med trasiga jeans och blodiga knän efter att ha cyklat omkull precis utanför (stressad efter jobbet), eller med håret stående som en kvast efter att jag cyklat i blåsväder, han har sett mig med 2 cm snö på huvudet och han har sett mig på lördagmorgnar när jag hängt på låset kl 9 med yrvakna desperata ögon på jakt efter kaffe, (och, han har sett mig i high heels, uppklädd till tänderna, men den gången tror jag faktiskt inte han kände igen mig).

Jag upplevde det nog som ganska jobbigt att vara ung. Både känslomässigt och utseendemässigt. Tyckte aldrig riktigt jag "dög". Alla andra var snyggare, och i och med det "bättre". Och somrarna var värst! Man skulle gå i tunna lätta sommarkläder. Alla andra hade snyggare ben, alla andra var brunare.. (Själv fick jag kämpa för att få färg eftersom min hy är så ljus, och solar det gör jag i stort sett endast när jag ligger vid havet eller en sjö så att jag kan gå i och bada var 5:e minut).

Idag är sommaren för mig ett strilande varmt regn, och att som Bengt Berg (värmländsk poet) skriver i en dikt: Att få sitta under den här björken och dricka kaffe, inte visste jag att det är det som är livet... (och nu ska ju dikten förstås läsas på värmländska men det är mer än jag förmår).

Vad jag vill ha sagt? Jo, att det är rätt skönt att inte längre vara ung och känna alla "måsten". Fast det förstås, om jag finge ha en önskan så vore det väl att få stanna kvar några år i just den ålder jag är i nu... :)

Avslutar med Zarah Leander.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar